Det är charmigt värre här ska ni veta! För att komma till soptunnan får man cykla ca 2 km. Bara en sån sak! Nu kanske inte alla ser det charmiga i just detta, men jag är så funtad att jag tycker det är kolossalt mysigt jag! Speciellt när det var som ikväll. Jag trampande då grusvägen fram med soppåsen på pakethållaren och så ser jag plötsligt en samling kantareller stå där vid väggrenen! Inte varje dag det sker annars när man går ut med soporna precis. Men sånt sker här ute i vårt lilla bushparadis.
I skrivandes stund sitter jag nu här i det helglasade uterummet med en massa värmeljus överallt och blickar ut över vattnet som blänker under månens sken. Ett svanpar pratar med varandra där ute på sjön och jag känner just nu att det är ganska okej att vi har ett vattenskadat hus så vi tvingas bo här, långt ifrån civilisation och redlighet.
ps Jag har insett att jag kan blogga från mobilen, så därför funkar det trots allt ds
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar