fredag 23 mars 2012

Därför strålar mitt ansikte och dansar min kropp

Ikväll var jag inte hemma med barnen som jag brukar. Istället hade jag privilegiumet att delta i lovsångsgudstjänsten i vår kyrka. Det var något utöver det vanliga! Att tillsammans med en massa unga människor sjunga sång efter sång som berättar för Gud hur fantastisk han är och hur underbar han är gör att man bara blir så glad! De otroligt duktiga musikerna, kören, scenljusen och trummorna kommer snart i bakgrunden. Trots att det är snyggt, högljutt och mäktigt. För fram träder Kristus och jag ser bara honom. Fast han inte syns eller hörs alls, skiner han starkare än någon scenlampa och hans röst dånar i mitt inre. Han älskar mig och ser mig. Himlen blir verklig och jag kan föreställa mig hur alla änglarna ler och sjunger med. Då strålar mitt ansikte och dansar min kropp. För jag har ett hopp! Gud är min Gud. Mitt allt och den jag tjänar. Och en dag ska jag få se honom ansikte mot ansikte där uppe i det höga! Ikväll fick jag en glimt av den ljusa härlighet som väntar. Då ska jag se allt och själv vara där!

"Nu ser jag en gåtfull spegelbild, då ska jag se ansikte mot ansikte. Nu förstår jag bara till en del. Då ska jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd."
1 Korinterbrevet kapitel 13, vers 12

Inga kommentarer: