söndag 21 juli 2013

Nu SKA bloggen bli en bok!!

Jag vet att jag för ganska längesedan skrev om att jag skulle vilja göra min blogg till en bok. I bara ett ex alltså, som ett minne att ha kvar i bokhyllan för mig själv, barn och kanske barnbarn att titta i längre fram. Då kontaktade jag bokmagasinet Vulkan. De sa då att jag skulle klistra in alla mina texter i ett worddokument och sedan skicka in. Japp, tänkte jag. Bara att sätta igång och redigera, klippa och klistra då!

Rätt snart insåg jag dock att detta var ett oöverstigligt berg till arbete. Jag har ju bloggat i över sex år och har skrivit över 500 inlägg! Puh! Det hela lades undermedvetet på hyllan tills vidare...

Men det har ändå gnagt lite i mig detta att jag måste spara texterna säkert. Tänk om bloggen försvinner och alla texter bara är borta! Det får ju bara inte hända! Så tittade jag åter på det igår och hittade nu ett annat företag som kan hjälpa mig med detta. "Blogg till bok" heter det och har ett jättesmidigt sätt att omvandla min blogg till en bok. Inget klippa och klistra, utan man bara följer fyra enkla steg, så fixar de det. Fantastiskt! De har identifierat precis mitt behov!

Så nu innan jag ska följa de där stegen och göra min beställning, sitter jag och går igenom hela min blogg sedan 2007 då jag startade. Jag tänkte mig att bara snabbt se över inläggen och se vilka som känns värt att ha med och ev rätta lite skrivfel och så.

Men så jättesnabbt går det nu inte. Trots att jag säger till mig själv att jag inte kan fastna överallt och läsa och rätta varje liten bokstav som hamnat fel. För bloggen är ju fylld av minnen! Det är som när jag som tonåring skulle städa mitt rum och sortera gamla saker. Jag fastnade alltid på golvet i mitt rum i skräddarställning med någon gammal kär leksak eller en gammal dagbok i knät. Och städningen den tog evigheter, men gjorde mig varm och glad inombords.

Mina bloggtexter är precis som dessa gamla lådor med leksaker och dagböker och bokmärken. De är till bredden fyllda av minnen! De tar mig tillbaka till åren när barnen var små. Till mina dagliga vedermödor och glädjeämnen. Till sommaren för tre år sedan då jag var så pysslig och gjorde egen glass av mina krusbär och plockade in levande blommor varje dag. Till Lilla L:s födelse, till Boppos första fotbollsträning, till Jojjans första simtag och till Nonnos alla finurliga kommentarer genom åren. Till mitt köksbord där jag satt och grät av förtvivlan ibland, men fick uppleva hur Jesus kom mig till hjälp mitt i all förtvivla bland trots, bajsblöjor och disk.

Och jag blir alldeles varm inombords! Tänk vilka fantastiska rika år jag har bakom mig. Kärleken till mina barn växer! För i blogginläggen har jag så tydligt kunnat se deras unika alldeles underbara personligheter lysa som röda trådar genom väven av vardagshändelser.

Nu är de flera år äldre; den störste fyller 13 i år och i höst börjar min minsta lilla skrutta Lilla L i förskoleklass!! Obegripligt! Och på något vis har de nu alla fyra lyckats hamna i någon slags krisålder samtidigt. Det är tonårshormoner och sexårstrots och känslor och utbrott i en salig röra här hemma just nu. Ibland undrar jag hur vi ska ta oss igenom.

Men att läsa mina blogginlägg gör mig varm, lugn och glad. Jag ser ju så tydligt hur Jesus hållit mig i handen genom alla tuffa småbarnsår. Han håller min hand nu också. Och han hjälper mig se barnen bakom alla hormoner, tårar och skrik.

All läsningen av både inlägg och kommentarer gör mig också så sugen på att börja blogga på allvar igen! Det var ju så härligt de där åren när jag bloggade ofta och hade en jämn kontakt med er bloggläsare.

Så vi får se hur det går. Först ska jag nu i allafall gå igenom hela bloggen och få boken gjord. Jag är på år 2010 nu, så det går i allafall framåt. Sen kanske det börjar droppa in lite fler inlägg här igen. Mitt bokmanus är i stort sett klart nu, så då borde ju mer tid till bloggskrivande finnas. Hoppas det finns kvar några som läser. Gör det det, så lämna gärna ett avtryck så att jag får säga hej!

Trevlig söndageftermiddag! Hoppas julisolen skiner även hos dig!

Inga kommentarer: