fredag 20 december 2013

Bokstavsträning, hänga gubbe och närhetstankar

Dagens hemskolning med min vetgiriga sexåring har bestått av svenska för hela slanten. Det började i morse när hon och hennes kompis inte hade lusten att leka. Brist på leklust hos barn, beror nästan uteslutande på för lite närhet från en vuxen, så då föreslog jag lite saker vi kunde göra tillsammans.

Den andra flickan gillar att lägga pärlplattor och därför kom jag på att ta fram mönster på ipaden på julgranskulor. Lagom utmanande för flickan i fråga som engagerat satte igång att lägga mönstret med lite hjälp från mig. Till min dotter tog jag fram ett papper jag gjort i ordning tidigare. Det var enkla frågor som: "Har skägg och röda kläder." Sen var bokstäverna J U L givna och uppgiften var att fylla i resten av bokstäverna så att det stod jultomte. Det tyckte hon var roligt. Tränade både läsning, att skriva bokstäverna och "att klura lite". Jag passade då på att hitta på lite roliga minnesregel för att hon ska komma ihåg att skriva bokstäverna rätt; t ex att det inte är någon skorsten på taket på T utan bara ett tak och att det blåser in snö genom fönstren om de horisontella linjerna i A och H sticker ut genom "väggarna". Hon skrattade gott åt dessa små tokigheter och höll taken fria från skorstenar och snön utanför medan hon skrev orden i de små gåtorna.

I samband med detta frågade hon varför "böjen" på J inte är åt samma håll som man läser? Då svarade jag att vi skriver upp hela alfabetet och kollar om det finns något samband med de andra bokstäverna. Det resulterade i sin tur i att hon själv ville skriva alla bokstäverna och jag uppmuntrade henne att skriva mellan linjerna, vilket gick väldigt bra. För att komma ihåg ordningen på alfabetet satt hon hela tiden och sjöng alfabetssången medan hon skrev bokstäverna. Det enda samband vi sen kunde hitta var att den nedre böjen på S går åt samma håll. Inte mycket till samband. Men det hjälpte henne i sin tur att komma ihåg ifrån vilket håll man skriver S och en minnesregel för J hade hon ju hittat på själv; böjen går åt motsatt håll som man läser.

Efter allt detta skrivande och "pärlande" (två pärl-julgranskulor var färdiga vid det här laget), såg de lite trötta ut. Jag föreslog då att jag kunde läsa högt för dem. Min dotter sprang och hämtade "Petter och Lottas jul" av Elsa Beskov och vi satte oss gosigt tillsammans på sängen och hade det supermysigt med högläsning och samtal om olika saker i texten en lång stund.

Efter det hade jag fler idéer för vad vi skulle göra tillsammans, men jag hann aldrig föreslå dem. För innan jag visste ordet av hade de slängt sig djupt in i en lek och befann sig i lekens underbara fantasivärld där det inte är rådigt att komma och störa. Ett tydligt bevis på att bådas närhetstankar fyllts på till bredden.

Långt senare, nu ikväll kom jag på att visa min flicka hur man leker "hänga gubbe". En perfekt grej för henne visade det sig! Och ett ypperligt sätt att hemskola lite till. Genom att skriva upp vokalerna överst och tipsa henne om att alltid börja gissa på någon vokal, erövrades begynnande kunskap om vokalerna av bara farten. Andra färdigheter som stavning, formande av bokstäver och "lite klurande" till tränade ju denna roliga lek också. Inget jag tänkte på innan vi började. Storasyster ville också vara med och vi gjorde hänga gubbe tillsammans en bra stund. När jag inte ville vara med längre, fortsatte de själva.

Men nu har de båda kommit hit där jag sitter och skriver detta blogginlägg och klänger och småbråkar och tjafsar. Så det är dax att sätta punkt och fylla på ett par näringstankar tror jag bestämt!