Fullkomligt vansinne att äta maten vid köksbordet

Idag har vi haft en helt fantastisk dag! Det har varit sol från klarblå himmel och högsommarvärme! Hela familjen hemma och lediga. Barnen har haft vattenkrig, maken har fixat i trädgården, jag har solat och grejat inne om vart annat. Vi har ätit glass och låtsats att vi haft sommarlov!

Så ikväll fick jag idén att ta med middagen ut till hagen. Vi har ingen kvällssol på altanen och jag tyckte det kändes för urtrist att sitta inne!

Sagt och snart gjort. Maken stekte lite hamburgare och revbensspjäll på grillen hemma, kokade pasta och fixade en sallad. Jag hämtade en picknickkorg och packade ner alltsammans på ett kick.

Så tog vi korgen under armen och gick ner allihop till hagen och dukade upp det hela på en filt i den sagolikt vackra hagen. Omgivna av uråldriga ekar och fågelsång intog vi sedan vår middag i kvällssolen med utsikt över de omgivande åkrarna. Alldeles, alldeles underbart!

Efter maten vankades det fika till barnens stora förtjusning. Alla lät sig väl smaka och sedan sprang barnen iväg ett efter ett och klättrade i träd. Jag och maken lade oss på filten och smälte maten och mådde alldeles förträffligt. Men vilan blev inte så lång. För snart ville Jojjan leka kurragömma. Maken räknade och vi andra sprang och gömde oss. I en hage fylld med gamla knotiga träd och stora stenar finns det massor av bra gömställen vill jag lova! Dock hade våra hundar en tendens att hitta oss först och avslöja gömställena.

När klockan började närma sig åtta ville barnen gå hem och se på Talang. Vi tog oss dock inte hem på det enklaste sättet. För Boppo ville att vi skulle ta oss till stängslet genom att leka: "Inte nudda marken"! Så roligt och härligt att allihop klättra och kläng oss fram genom skogen.

Efter maten vankades fika.

Skönt att smälta maten i gröngräset.

"Inte nudda marken!"

Lilla L gick in med liv i lust för att komma först till stängslet!

Att på detta enkla sätt ta vara på en fantastisk sommarkväll (ja, jag vet att det är april) är så lätt gjort, men ger så otroligt mycket! Ändå är det lätt hänt att man bara kör på som vanligt och låter dessa magiska kvällar gå familjen förbi. Vi gick ut med den enkla ambitionen att bara äta maten ute. Det hade varit fullt tillräckligt det! Men när vi gjorde detta lilla extra kom en massa extra bonusar med gemenskap och lek som inte hade hänt om vi stannat hemma i köket. Mitt mammahjärta blir alldeles genomlyckligt av sånt här! Och det lär bli många fler middagar ute i det gröna. Varför ska man sitta inne för när det är så gudomligt vacker där ute? Nej, det är ju fullkomligt vansinne när man tänker på det!