lördag 31 maj 2014

När allt vänder i en hast!

Vet ni! Mot alla odds tog jag mig faktiskt iväg till stan och till min älskade pappa igår! Jag tror det berodde på att jag slutade försöka orka och slutade känna att jag borde. När jag istället bara la mig till rätta i Guds varma famn fick jag plötsligt lust och mod! Och det kändes faktiskt som att jag bars till stan, även om jag såklart körde bilen och gick alldeles själv ut till den.

Men ändå var det som om jag bars. Med mig hade jag också Jojjan som alltid tycker det är mysigt att få följa med när jag eller min älskade man ska nånstans.

När vi kom fram, plockade vi först med oss lite försommarblommor som vi tänkte ge till pappa/morfar. Vill ju att han ska få in lite av sommaren på sitt rum.

Mamma var också där när vi kom upp på rummet och båda blev så glada och överraskade av att vi plötsligt dök upp sådär. De satt och lyssnade på gamla kristna sånger och sjöng med. Jag stämde in och tyckte det var så fint och härligt! Jojjan satte sig och ritade av en häst ur boken: "Himlen finns på riktigt" Lite senare visade hon teckningen, och då kom vi på att jag ju kunde läsa högt för dem alla tre ur boken. Pappa uppskattade detta kolossalt mycket! Han blir alltid så salig när man talar eller sjunger om himlen! Det blir förresten jag också!

Efter högläsningen sa vi hej då och så åkte jag och Jojjan till en närliggande secondhand. Jag är stormförtjust i secondhandbutiker! Jag gillar inte alls att gå i vanliga affärer, men med secondhandbutiker är det något helt annat! Gillar spänningen i att inte veta vad man kan hitta för roliga fynd och myser när jag går där och letar bland kläder och böcker.

Denna gång gjorde jag ett fynd som gjorde mig riktigt glad! Jag hittade en alldeles perfekt skinnjacka! Snygg, rätt storlek och precis en sån som jag letat efter länge! Kände mig så välsignad! Dessutom hittade jag en hel hög med barnböcker! Fyra av dem var en serie som Jojjan senare började läsa hemma. Hon läste och läste igår eftermiddag och imorse läste hon ut första boken innan frukost! Ett säkert tecken på att det var en bra bok. Jojjan är annars inte den som kastar sig över böcker på det viset i första taget och det brukar vara svårt att hitta någon bok hon kan tänka sig läsa. Nu dök jag alltså på en serie som hon uppenbarligen älskar! Idag har hon fortsatt med bok nummer två och suttit i min läsfotölj inlindad i en virkad filt och läst medan hon mumsat på sitt lördagsgodis och regnet smattrat på fönsterrutan intill. Så härligt!

Men fynden slutar inte ens där. Nej, som om det ovan nämnda inte vore mer än nog, hittade jag dessutom en rolig kjol till mig själv och shorts till både Lilla L och Nonno. Nonnos var riktigt snygga, såg knappt använda ut och var av märket Calvin Klein. Själv bryr jag mig inte om märken, men för min son är det dessdå viktigare. Så roligt att hitta de shortsen just till honom då!

Ja, det blev en fantastiskt fin eftermiddag! Det trodde jag aldrig när jag skrev blogginlägget igår. Så förunderligt allt kan vända i en hast när man lägger allt i Guds händer.

fredag 30 maj 2014

Juldagen eller en regnig sommarlovsdag










 



Igår "hade" jag lördag. Kändes som en lördag på alla vis; mysfrukost med hela familjen, kaffe på
altanen med älskade mannen min och sen titta på Noahs fotbollsmatch. När vi kom hem var jag nära att dra igång lördagsstädningen! Men sen besinnade jag mig och insåg att det var helgdag och Kristi himmelsfärdsdag.

När jag vaknade i morse kändes det istället som juldagen ungefär. Jag hade den där trötta sega goa känslan man brukar ha just på juldagen. Alla sov länge och somliga skrotade runt i nattlinne och morgonrock hela förmiddagen. Frukosten åt vi vid 10 och sen spelade vi "7 wounders" allihop. När jag satt där och spelade och tittade ut på det stilla försommarregnet, kändes det istället som en skön sommarlovsdag utan några åtaganden på schemat. Skön känsla!

Dock kan jag känna mig lite frustrerad över att känna mig så seg och overksam, men jag försöker intala mig att det är dumt att kämpa emot och istället ta vara på vilan och hoppas att den resulterar i energi och kraft en annan dag. Och jag får annat av värde gjort. Att spela spel med hela familjen är ju värdefullt och relationsbefrämjande. Att sedan sätta sig i bästa läsfåtöljen och läsa Kulla Gullas sommarlov för Jojjan i nästan en timme är oerhört dyrbart det med. Dessutom njuter jag kolossalt av det själv!

Min önskan är att jag också ska ta mig ut och till stan för att hälsa på min älskade pappa. Just nu känns det dock som ett oöverstigligt projekt, så jag vet inte om det blir av. Det finns ju en ledig dag imorgon också..

Framför allt ska jag idag vinnlägga mig om att inte låta den krävande lilla "borde-rösten" förstöra min vilodag. Viktigare än något är att bevara mitt hjärta och sinne i frid. Och det låter sig bara göras om jag slutar lyssna på den krävande rösten och istället vågar lita på den stilla brisen inom mig som säger att jag faktiskt får vila som ett litet fattigt barn i Guds kärleksfulla armar. Idag och alla dagar.



torsdag 29 maj 2014

Kristi himmelsfärdsdag!


Idag är det Kristi himmelsfärdsdag! Dagen då vi kristna firar att vår Herre Jesus Kristus, på den 40:e dagen efter sin uppståndelse, blev upptagen till himlen.

Denna dag gläder jag mig och tänker på att han på samma sätt som han upptogs till himlen, en dag ska komma tillbaka och hämta hem oss till sig! Vilken obeskrivlig glädje. Vilket saligt hopp!

I Apostlagärningarna står det så här:

Jesu himmelsfärd

När de nu var samlade frågade de honom: "Herre, är tiden nu inne för dig att återupprätta riket åt Israel?" Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt. Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns." Då han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. Medan de såg mot himlen dit han for upp, se, då stod två män i vita kläder hos dem. Och de sade: "Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen."
Apg 1:6-11

I Kyrkans tidebön ber vi ikväll så här:

"Allsmäktige Gud, fyll oss med helig glädje och låt oss leva i tacksamhet och kärlek, ty Kristi himmelsfärd är början till vår upphöjelse, och hela kyrkans kropp är kallad till den härlighet dit hennes huvud och Herre har gått före. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig Fader och Den helige Ande, lever och råder från evighet till evighet. Amen."

Internetstrul

Jag har fortfarande ambitionen att blogga varje dag i hundra dagar. De senaste dagarna har vi dock varit utan internet och jag har därför inte kunnat blogga. Men nu är internet tillbaka och med det mina dagliga blogginlägg. Jag får väl försöka göra flera per dag, för att kompensera för de uteblivna dagarna.

måndag 26 maj 2014

17 kramar om dagen

Igår läste jag på någon blogg att barn behöver 17 kramar om dagen. När jag läste inlägget framkom det att det väl inte var vetenskapligt bevisat, men å andra sidan, vem skulle säga att det inte är sant? Jag blev såklart inspirerad att försöka ge mina barn 17 kramar idag.

17 stycken är rätt många, drygt en i timmen om man räknar att dagen är tolv timmar lång. Jag berättade i allafall om detta för Jojjan imorse och utmanade henne att hinna ge mig 17 kramar, innan jag hunnit ge henne 17! Hon hakade genast på och började kramas! Så härligt! Och nu ikväll kunde hon glatt konstatera att hon gett mig 23 kramar och vunnit!

Precis nu kom min 13-åring och undrade vad jag bloggar om. Jag berättade då om de 17 kramarna. Inte heller han var sen att haka på! Genast sprang han till pappa och sa att alla behöver 17 kramar om dagen för att må bra! Som om det var ett vetenskapligt bevisat faktum! Sen sprang han tillbaka till mig och började glatt ge mig kram efter kram. Vi är nu uppe i sexton. Den sista ska pappa få säger han.

Detta visade sig ju vara riktigt effektivt! Jag ska absolut försöka komma upp i 17 kramar om dagen. Lyckad jag med alla fyra barn och maken (!) blir det ju 85 kramar på en dag! Oj vad bra jag kommer att må!

söndag 25 maj 2014

Som att besöka ett nytt land


Denna söndagseftermiddag började jag läsa Marcus Birros senaste bok; Evangelium enligt Marcus. Inte helt oväntat njuter jag av vad jag läser, då jag alltid fascineras och berörs av hans välskrivna krönikor i Expressen och Världen idag. Nu har jag en hel bok med hans fina klockrena sätt att beskriva sin vandring in i en relation med Gud.

Ett litet stycke fastnade jag för precis i början av boken, för det är precis så jag själv upplever mitt liv med Gud:

"I början var min tro som när man besöker ett nytt land och lite trevande försöker sig på att tala språket där, räkna om valutan snabbt i huvudet innan man betalar. Jag trodde jag visste en del om det där landet men upptäckte (och upptäcker alltjämt) att jag vet mindre och mindre för varje dag som går."

lördag 24 maj 2014

Favorit i repris!



Det blev Snappa-näsduk-tävling ikväll med. Jag får dock ta det lite försiktigt och vara klädd i de föga vackra stödstrumporna för att skona mina stackars benhinnor. Men det är svårt att ändå inte ge allt! Har vunnit mot min äkta hälft en gång, mot Lilla L alla gånger om jag inte låter henne vinna och mot Nonno några gånger. Mot Boppo och Jojjan har jag inte vunnit en enda gång! Speciellt irriterande är det att jag inte kan vinna mot Jojjan! Snabb och explosiv är hon som få! Helt omöjlig! Men jag ger inte upp! Innan sommarn är slut ska jag slå henne!


fredag 23 maj 2014

Som ett eget litet läger


Tack vare att Lilla L kom hem från ett barnkalas och berättade att hon lekt snappa näsduk, fick vi en härlig familjekväll med en serie av snappa-näsduk-tävlingar ute på gräsmattan. Så roligt att leka tillsammans allihop! Visst blev det lite gråt och tjafs här och var, men på det stora hela blev det en lyckad kväll. Så lyckad att barnen ville att vi skulle köra Snappa näsduk imorgon också! Tänk vad rik jag är som har en stor familj att leka sådana här roliga lekar med. Sånt man annars bara fått göra på läger när man var yngre. Men nu har jag ett eget litet nätt läger här hemma ständigt och många chanser till att bevara barnet inom mig.

torsdag 22 maj 2014

Utedag utan mygg

Idag har jag varit ute i det extremt fina vädret hela dagen. På förmiddagen nere vid ån med tre barn. På eftermiddagen hemma hos en kollega med 23 barn vid hennes pool (vi var fem vuxna och alla barn var inte i poolen samtidigt). Nu ikväll har vi ätit ute och sedan gick jag till vår skogsdunge och läste en stund. En helt fantastiskt fin sommardag har vi haft helt enkelt! Och hör ni! Har ni tänkt på att det knappt finns några myggor? Det har vi snön och kylan i början av maj att tacka för! Även om det blir svårare för fåglarna att få mat, så måste jag säga att jag inte sörjer att så många myggägg dog och aldrig fick tillfälle att sticka mig. Nej det gör jag inte!

onsdag 21 maj 2014

Genialisk mattelek med snäckor


Jag visste när jag gick där på stranden i Turkiet och plockade snäckor och stenar, att jag skulle hitta något roligt och pedagogiskt att göra med dem här hemma. Och idag kom det! För idag hittade jag den här enkla men så geniala matteleken!

Vad man behöver är tio eller fler små saker som får plats i handen. Och vad passar väl då bättre än vackra små snäckor och stenar?! För att göra det roligt och inbjudande inledde jag leken med att barnen fick välja ut snäckorna och stenarna själva. Jag tog sedan fyra av dem i min ena hand och frågade hur många det var? De visste ju genast att det var fyra. Sedan gömde jag händerna bakom ryggen och gömde två av dem i min andra hand. Därefter tog jag fram båda händerna - den ena öppen med två snäckor i och den andra knuten- och ställde den magiska frågan:

"Hur många snäckor finns i den knutna handen?"

"Två! Det var för enkelt mamma!", utbrast Lilla L.



Jag lugnade henne med att detta bara var en provomgång för att visa hur det gick till. Efter denna första gång använde jag betydligt fler snäckor och stenar. Först så många som 12 för att hon inte skulle klaga på enkelheten. Gömde sex av dem och frågade. Inga problem. Gömde åtta av dem. Efter lite funderande kom svaret fyra.

Därefter körde jag med tio och tränade de s k tiokompisarna. Detta visade sig vara ett ypperligt sätt att träna detta på. Allt eftersom jag gömde olika antal av de tio gick det upp ljus för henne. Som t ex när jag först gömde sju och det fanns tre kvar. Och lite senare gjorde tvärt om, dvs gömde tre och hade sju kvar.

"Åh! Nu förstår jag!", utropade hon lyckligt när hon insåg sambandet mellan tre och sju.


Men nu var det ju inte bara jag och Lilla L som ville leka mattelek. Runt oss stod ett par 4-åringar som gärna ville vara med. Det fina här var att Lilla L då genast ville vara den som hittade på lagom svåra tal till dessa. Det gjorde hon galant och la det på en perfekt nivå som fyraåringarna klarade. Så roligt att se henne på ett ögonblick gå in i "pedagogrollen".



Vi varvade med att jag gjorde lite svårare till henne och hon lite lättare till de andra. När Jojjan (9) kom hem från skolan ville hon också vara med och ville att vi skulle använda 20 snäckor till henne. Det gjorde vi och jag insåg att det var en perfekt nivå för henne att träna på. Enda kruxet var möjligen att få plats med dem i handen...

Älskar när man hittar så här genialiska sätt att lära! Denna enkla lek kan man ju göra nästan var som helst. Bara man har ett antal småsaker är det bara att sätta igång att leka och lära! På detta handgripliga sätt blir den abstrakta matematiken genast konkret och begriplig och barnen förstår verkligheten bakom siffrorna de kommer att se på papper senare.

ps Om någon undrar så är det givetvis så att det finaste jag har det sätter jag på bordet ds

tisdag 20 maj 2014

Trolla med knäna


En morgon i början av maj blev en helt vanlig mamma omåttligt populär bland sina barn. Det var en vanlig skolmorgon och frukosten skulle fram. Men denna morgon fanns det inte mycket att göra frukost av i mammans kök. Ingen mjölk. Ingen fil. Inget bröd. Inga mannagryn. Ett perfekt läge för mamman att trolla med knäna med andra ord!

Och det gjorde hon. Hon drog sig till minnes att hon läst om chokladpannkakor på Jills blogg och fick fram receptet. Ägg fanns, grädde fanns, mandelmjöl fanns, ett halvt paket Philadelphia fanns och faktiskt det mesta som skulle vara i chokladpannkakorna.

Fram åkte elvispen och en bunke och så var snart pannkakssmeten ett faktum. Innan barnen ens hunnit upptäcka att det inte fanns någon frukost var mamman igång och stekte chokladpannkakor i långa banor. Dessa serverades snart de storögda förundrade barnen med banan och chokladsås. Succén var ett faktum!

Mamman kände sig som en hjälte där i köket och inte så lite lycklig över att ha kunnat överraska sina barn så. Hon gladdes också åt att de tyckte så mycket om pannkakorna fast de varken innehöll mjöl eller socker.

Sedan den morgonen i början av maj har chokladpannkakor gräddats flera gånger till. Senast idag då mamman hade sju barn som var hungriga och behövde mellanmål. Hon stekte pannkakorna och tog sedan med dem, en filt och alla sju barn till den soliga gräsmattan. Där hade de en fantastiskt mysig picknick bland maskrosor och tusenskönor. Alla barnen lär sig väl smaka och mamman log ikapp med solen.








måndag 19 maj 2014

Vårruset


Känner mig stolt över mig själv som tog mig iväg till Vårruset ikväll tillsammans med några av mina kollegor! Jag har ju pga av pollen och sjukdom inte alls sprungit mycket och bara korta sträckor. Ändå gick det förvånansvärt bra tycker jag. Fick visserligen håll efter ca 2 km och gick en bra bit då det ändå var asfalt - kan inte springa på så hårt underlag-  klämmande på en sten i ena handen. Men sen släppte det och jag kunde springa på rätt bra. Gick förstås då och då, men blev inte särskilt trött när jag sprang längre partier. Tog det lugnt mest med tanke på benen och för att inte få håll igen. Hade varit så osmart att jag åt precis innan jag åkte, så då kom ju mjälthuggen som ett brev på posten.

Regnigt var det och blöt blev jag om fötterna så att det plaskade i skorna. Mer härligt kändes det att jag faktiskt klarade att ta mig runt fem km. Väldigt längesen jag sprang en sån lång (med mina mått mätt) sträcka. Nu blir jag peppad att ta tag i löpningen igen!

söndag 18 maj 2014

Idag har jag agerat fågelmamma minsann!


Idag fick jag göra något jag aldrig gjort tidigare! Jag fick mata en liten fågelunge!

Vi var vid grillplatsen utanför min mammas lägenhet och skulle grilla tillsammans med mina föräldrar. Så säger Lilla L plötsligt att hon hittat en fågelunge! Och mycket riktigt. I gräset låg en liten fågelunge och såg så sårbar och ensam ut. Pep och ropade på mat gjorde den också. Jag gick då till närmaste rabatt och började gräva i jorden efter mask. Snart hittade jag en och gick till lilla fågelungen med den. Ungen gapade stort och slukade girigt masken! Sen började den pipa efter mer mat. Jag och Lilla L letade fler maskar och gav den två till. Jag trodde ungen var övergiven och försökte hjälpa den på detta vis.

Men sen hittade vi en till unge i gräset. Den var dock lite rädd och vågade inte ta emot mask från mig. Lite senare när vi satt och åt upptäckte jag att ungarna inte alls var övergivna. Två vuxna fåglar höll koll på dem och kom med mat då och då. Skönt! Då insåg jag också att det var en björktrastunge jag matat. När jag senare läste lite om dem, stod de att de föredrar daggmask till föda. Jag hade serverat favoriträtten med andra ord!

Men jag tycker det var konstigt att ungarna låg helt oskyddade på marken på detta vis! Någon kan ju lätt råka trampa på de små ungarna som ligger i gräset och de är ju ett lätt byte för en katt eller något annat djur. Kära fågelmamma, du borde ta hand om dina små bättre än så!

Rolig upplevelse var det i alla fall och de är flygfärdiga efter bara 11-15 dygn efter kläckning, så förhoppningsvis kan de snart flyga och komma upp i skyns och trädkronornas trygghet.

lördag 17 maj 2014

Ett fantastiskt genombrott!


Det har hänt något stort! Lilla L har upptäckt glädjen i att läsa!

Som jag tidigare har skrivit, har Lilla L inte varit så jätteintresserad av att lära sig läsa. Jag har fått peppa och hitta på roliga sätt för att få henne med mig. Men nu, nu har det vänt! Och det hände när vi började läsa: "Freja bakar en tårta"  av Trine Juul Hansen. Hon läser den högt för mig en stund varje dag, och redan första dagen när vi började på den ville hon bara läsa nästa och nästa sida.

"Jag blir ju så nyfiken på vad som ska hända!", utbrast hon när jag frågade hur det kom sig att hon plötsligt ville fortsätta läsa fast lästiden (3 minuter) var slut.

Och det drivet har hållit i sig. Nu behöver vi inte längre någon timer som ringer efter 3 minuter, nu läser hon på så länge hon orkar och det blir oftast minst 10 minuter! Hon kommer till och med själv och föreslår att hon ska läsa högt för mig ur den boken. Vilket genombrott!

Jag har ända sedan jag först började att lära henne läsa, försökt förmedla denna glädje, utan att lyckas. Men nu har hon upptäckt det själv! Jag är så glad! Det är en sådan rikedom att kunna läsa och njuta av det. Så många spännande världar öppnar sig för den som läser! Detta vill jag föra vidare till mina barn och det verkar onekligen som om jag är på god väg med denna min minsta!

Världen bästa grej! Jag är euforisk!


Åh! Jag har kommit på världens bästa grej! Jag ska läsa engelska barnböcker för Jojjan; min äldsta dotter som är nio år.

Det hela började med att hon såg hur jag och Lilla L jobbar med ordbilder. Då föreslog hon att hon och jag ska jobba på ett liknade sätt med engelska ord. Den idén tände jag såklart genast på! Jag började med att göra kort med de mest vanliga engelska orden utifrån en Dolch Sight Word list. Dem lärde hon sig snabbt (ca 15-20 ord). Jag föreslog sen att vi kunde låna enkla böcker på engelska att läsa och jobba med. Hon tyckte det verkade kul.

Så idag när vi var på biblioteket påminde hon mig om att vi skulle låna någon bok på engelska. Jag föreslog då att vi kunde ta en bilderbok hon hört på svenska. Det blev Pippi Långstrump, eller Pippi
Longstocking som den ju heter på engelska. Hon samtyckte.

Efter lunchen satte vi oss i solen i vår älskade fårhage och började. Hon tyckte att vi skulle ta en sida
per dag som hon skulle lära sig läsa och förstå. Jag föreslog dock att jag läser flera sidor högt för henne och översätter fortlöpande och så kan vi ju utöver det fokusera på en sida i taget med olika ord som är bra att träna lite extra på. De orden kan vi göra t ex memoryn, roliga sånger eller något annat sådant kul av. Ingen glosträning i vanlig bemärkelse alltså. Hon gick med på förslaget och jag satte igång att läsa.

Och nästan genast insåg jag hur effektiv inlärning detta kommer att bli! Hon får hela tiden höra engelskan och får på så sätt naturligt en känsla för uttal och ordföljd, utan att man behöver jobba aktivt med det. Hon kommer av bara farten uppsnappa och lära sig fler och fler ord allteftersom vi läser och översätter och orden återkommer.

 Åh jag blir alldeles lycklig av detta! Får en sådan kick av att få lära mina barn saker på ett roligt och
inspirerande sätt! Dessutom får vi ju en massa härlig tid tillsammans! Detta har jag ett sånt eget inre
driv för, att jag kommer att söka upp henne ofta och föreslå att vi läser eller spelar engelska-memory
eller nått annat. Hon kommer då uppleva att jag vill vara med henne. Och det kommer att stärka anknytningen emellan oss och befästa känslan av att vara älskad hos henne. (Det här tror jag - som en liten parentes i sammanhanget - är ett bra sätt att få mycket tid med sina barn; detta att hitta något som man själv tycker är roligt och göra det tillsammans med barnet. Då blir det en äkta glädjefylld gemenskap som inte tar kraft, utan i stället ger kraft. Jag försöker hitta något sådant speciellt med alla mina barn.)

Samtidigt som vi då får all denna värdefulla tid tillsammans, får hon också ett försprång i engelskan. En fantastisk win-win situation!

Själv utbrast hon glatt lite senare när jag skulle skjutsa henne till ett kalas:

"Nu kommer ju jag att tycka att engelska i skolan är lätt!" 

"Precis!", sa jag.

Målsättningen är nu att läsa högt ur engelska barnböcker för henne en stund varje dag. Tänk vad roligt och bra detta kommer att bli! Min starka önskan att hemskola mina barn, får ju också på detta sätt utlopp. Jag är euforisk!


torsdag 15 maj 2014

Söka ordbilder i böcker




"Nu ska ni få göra en skolsak", sa jag till "mina" två femåringar idag.
"Ja!", sa de glatt.

Sen tog jag fram denna sida kopierad ur en bok, och berättade att de skulle försöka hitta så många "jag" som möjligt. 

Båda satte genast igång med liv och lust och speciellt en av dem tyckte att det var fantastiskt kul och gav ifrån sig små glädjetjut då och då. Så roligt när man hittar aktiviteter stimulerar så. Och detta är ju otroligt enkelt! Men ändå så lärorikt. Barnen memorerar inte bara ordbilden, utan tränar också ögat att skilja på de olika bokstäverna och dess kombinationer. En viktig del i läsandets konst. 


onsdag 14 maj 2014

Inlärning som involverar hela hjärnan och får huset att gunga!


Idag har jag lärt barnen min nya coola: "Jag-sång"! När det gäller att lära barn läsa finner jag ständigt nya stimulerande vägar att gå. Idén till att göra sånger av ordbilderna fick jag från den här bloggen. Hitta på sånger och ramsor gör jag ständigt och detta var ju en superkul idé! Med rörelser och sång lär sig barnen ordbilderna på ett roligt och engagerande sätt! Forskning visar att ju fler sinnen barnen använder på samma gång, ju effektivare blir inlärningen eftersom många delar av hjärnan aktiveras samtidigt. Dessutom har vi ju hejdlöst roligt tillsammans!





Denna sång kräver som ni ser coola glasögon. Innan jag skulle lära dem sången sa jag:

"Men hur ska vi göra, vi har ju inte så många glasögon?"

Min 6-åriga dotter spände då ögonen i mig och sa:

"Är inte du kreativ eller? Man kan ju göra glasögon!" Med en: "Dööh!" attityd liksom.

Och inte kan jag kännas vid att inte vara kreativ! Genast hämtade jag ipaden och googlade på att göra egna glassögon och hittade det här.  Perfekt! Bara att skriva ut mallen och så var vi igång med att pyssla egna glassögon. Till rutor tog vi helt sonika gladpack som vi limmade från baksidan och målade med tuschpennor.


Finns säkert bättre sätt att göra rutor på, men i vanlig ordning högg jag första bästa idé som kom flygande och körde! Hela eftermiddagen sen gick barnen och gnolade: "Jag stavar jag med j a g…" och gick och gungade till melodin. Jag bara ler!


tisdag 13 maj 2014

Sköna maj välkommen till mitt sagoland!


Äntligen kom du sköna maj! Visserligen en halv månad försenad, men nu är du här och allt är väl!

Ikväll efter middagen mer sprang än gick jag ner till fårhagen, ivrig att få slå mig ner bland gullvivor och fågelkvitter i kvällssolens sken. Drog in doften av maj och kände lyckan inom mig. Äntligen!

Framme i hagen satte jag mig emot en lite trubbig sten och njöt av både omgivningarna och min förtjusande bok! Dickens alltså! Vilket språk, vilken fröjd att få läsa var enda mening!

Försjunken i boken hörde jag plötsligt ett barn ropa på avstånd. Tänkte att det säkerligen var min äldsta dotter. Och visst var det det! Efter ytterligare några rop, hittade hon fram till sin mamma och kom skuttande genom det grönaste av gräs med Kulla Gulla boken vi håller på med i handen.



Hand i hand hittade vi en ny plats att sitta på - den trubbiga stenen hade börjat göra sig väl påmind- och så förlade vi kvällsläsningen här, i ljuvaste vårkvällen med fåglar, blommor och träd stilla lyssnande omkring oss. En sån lycka! Sen begav vi oss hemåt hand i hand genom den solbestänkta hagen. Så vackert som i en saga! 

Tänk att vi fick gå där vi två. Jag och min älskade lilla dotter.  Ja,  nog är det som en saga allt! 

måndag 12 maj 2014

Sesambullar och veckans mat



Idag är jag äntligen på benen igen! Har inte känt mig helt frisk, men börjat känna mig som mig själv igen. Så skönt!

Under dagen har jag tagit det rätt lugnt, då krafterna inte varit helt tillbaka. Har roat mig (och de i familjen som sett mig) med att hitta på ordsånger. Pedagogiska sånger som lär barnen ordbilder. Har sjungit och apat mig och fått någon stackars familjemedlem att filma mig med ipaden. Sånt tycker jag är vansinnigt roligt! Det värsta är att jag går på inspiration då och inte riktigt hinner hejda mig innan orken tar slut. Nio små sånger fick jag ihop innan jag kroppen sa totalt stopp. Någon av dem ska jag lära dagbarnen imorgon. Blir roligt att se vad de tycker. Maken tycker att jag ska starta en youtube-kanal där jag lägger ut sådana här sånger och annat jag hittar på. Vet inte jag. Känns lite främmande och läskigt. Vi får se.

Ikväll fick jag rycket att prova ett recept på LCHF-bröd.  Det var väldigt enkelt att göra och såg smarriga ut när jag tog ut dem ur ugnen. Först smakade de inte så bra, men då insåg jag att de varit inne i ugnen för kort tid (vår ugn är väldigt seg) och när de gräddats i tio minuter till, blev de mycket bättre! Makens betyg var "helt okej!". Kommer säker göra dessa fler gånger. Är ju gott att äta macka ibland. Men jag försöker undvika mjöl och då är detta bröd perfekt som alternativ.

På något mirakulöst sätt fick jag ihop en matplanering för veckan också. Trodde aldrig jag skulle orka det, men det gjorde jag och här kommer den:

Måndag: Linssoppa med en klick cremefraiche, knäckebröd, smör och ost.
Tisdag: Köttfärslimpa, potatis, sås, någon grönsak.
Onsdag: Fylld rödspätta, kokt broccoli
Torsdag: Gulaschsoppa, bröd, smör, ost
Fredag: kycklingben i ugn, klyftpotatis och Anthons hemgjorda röra

Helgen vet jag inte än.

Nu ska jag lägga mig tidigt, så att jag orkar med alla goa barn som kommer hit imorgon.

Ha en fin vecka allesammans!

söndag 11 maj 2014

Allrakäraste syster


Idag har jag i alla fall orkat läsa för mina flickor. Det är bland det mysigaste jag vet! Speciellt när det är böcker fulla av fantasi. Allra käraste syster av Astrid Lindgren är en perfekt sagobok tycker jag. En fantasifull berättelse med ett underliggande budskap, vackert språk och härliga illustrationer. En saga jag kan läsa om och om igen för min lilla flicka utan att tröttna.

lördag 10 maj 2014

En tanke som vände allt


Idag har jag varit sängliggande. Förkylningen har slagit mig med en sådan kraft att jag knappt tagit mig ur sängen. Så förbi att jag med nöd och näppe orkade äta frukost imorse och har sovit timvis under resten av dagen. På sin höjd orkat läsa lite däremellan.

I ett sådant tillstånd är det lätt att bli gnällig och tycka enormt synd om sig själv. Jag medger här villigt att jag vid ett par tillfällen idag också brutit ihop och gråtit över att jag känt mig så dålig och eländig.

Men då och då under dagen i mitt sjuka, slumrande tillstånd har jag mumlat några ord av bön till Gud. Och han har hjälpt mig. Han gav mig tanken att detta inte behöver vara ett meningslöst tillstånd.  Utan ett underbart tillfälle att känna identifikation med alla de som är sjuka och lider på jorden.

Den tanken vände allting. Visst känner jag mig eländigt sjuk och orkeslös. Men plötsligt såg jag mitt tillstånd i ett annat ljus. Jag fylldes av tacksamhet till att jag nästan varenda dag under året faktiskt är frisk! För så är det. Jag är väldigt sällan sjuk. Jag insåg att jag inte nog förstått att värdera detta. När man är frisk är det så lätt att ta det för givet. Jag insåg hur privilegierad jag är som inte har någon kronisk sjukdom som många på vår jord. Många är dom som ständigt lider och har ont. Jag började be för dem. Och tacka för nåden att själv ha hälsan.

Under dagen har jag också fyllts av tacksamhet till mina två fina döttrar! Den manliga halvan av familjen har varit på innebandyavslutning och tjejerna har därför fått dras med mig. Vid lunchtid insåg jag att jag inte skulle orka fixa någon mat. Jag frågade då tjejerna om de kunde fixa själva? Det kunde de. De värmde på tacosrester från igår och skar upp nya grönsaker att ha till. Enligt egen utsaga dukade de ordentligt också. Så fantastiskt att ha så stora barn att det fungerar. Men inte nog med det. Jojjan fixade till och med lunch åt mig! Kom in med den fina tallriken på bilden med makrill, grönsaker och en klick turkisk yoghurt. Till det ett glas vatten med pressad lime. Så fint gjort! Efter maten frågade jag om det fanns kaffe kvar. Det fanns det inte, men Jojjan erbjöd sig genast att brygga nytt och kom med det och en bit mörk choklad! Vilken gåva när man känner sig så här. Och de har inte bara fixat mat själva utan också gått ut med hundarna, varit sams (inget som är självklart annars), lekt och gjort picknick som de tagit med ut till skogskojan tillsammans. Så tacksam! Vilken nåd!

Så tack vare Guds nåd har denna dag som kunde varit fylld av bedrövelse istället blivit fylld av ljus och tacksamhet. Genom Guds nåd har jag kunnat vända blicken bort från mig själv till andra. Och innan jag slutar, vill jag tillsammans med er be en bön för alla dem som är sjuka. Be med mig om du vill:

Jesus Kristus, jag ber till dig som själv lidit och dött,
och som burit alla sjukdomar i din egen kropp.
Jag ber till dig för alla dem som just nu är sjuka. 
Jag ber för alla barn, för alla gamla.
För alla ungdomar och för alla vuxna.
Jag ber för alla dem som på något sätt lider av sjukdom och smärta.
Jag ber att de, vem de än är, i sin svaghet ska vända sitt hjärta och sin tro till din styrka.
Jag ber att de ska få erfara ditt ljus mitt i sitt mörker.
Få erfara din hjälp i sin egen hjälplöshet. 
Få erfara din oändliga kärlek till dem var och en.
Framför allt ber jag att de ska finna tron på dig, 
och vid livets slut sin själs frälsning.
I ditt namn ber jag. Amen. 



fredag 9 maj 2014

Plättlätt och roligt att lära sig läsa med ordbilder!



Ju mer jag och Lilla L leker med ordbilder, ju mer inser jag hur genialt det är! Jag kan bara inte fatta att man inte jobbar på detta sätt med läsinlärning i svensk skola! Att ge barnen möjligheten att kunna en lång rad ordbilder, skulle ju underlätta läsningen enormt! Det är ju urjobbigt rent ut sagt för en liten nybörjare att sitta och stava sig igenom varenda ord i en text. Och man riskerar ju att döda läsglädjen direkt. Varför frågar jag mig?

Hur som helst får min lilla tjej här hemma i alla fall förmånen att lära sig att läsa på ett lättsamt och roligt sätt. Hon har inte varit speciellt intresserad av det alls. Utan tyckt att det är för jobbigt. Hon har sagt att hon genast vill kunna läsa så bra som mig. Riktigt så smidigt funkar det ju inte, men sedan vi började med att på olika sätt träna på ordbilder, har läsglädjen ökat i takt med att hon snabbt fått ett helt annat flyt när hon läser.

Idag har jag varit ledig och haft hela förmiddagen ensam med henne. Det är det mysigaste som finns! Ute har det spöregnat hela dagen och jag är förkyld och krasslig. Att stanna inne och göra ett ordbildsmemory tillsammans verkade därför som den perfekta sysselsättningen.

På engelska finns det listor på de vanligaste orden för barn att lära sig. Jag tittade på den här  listan och översatte till svenska. Sexton av orden gjorde vi ett ordbildsmemory av.



Först skrev vi orden i ett dokument och förstorade dem till stl 72. Ord med fler än fyra bokstäver fick en lite mindre storlek för att alla ord skulle bli ungefär lika stora och passa storleken på ett memorykort.
Här fick Lilla L träna på att skriva i ett ordbehandlingsprogram och att använda musen när hon skulle förstora och förminska olika ord. Bra för henne som sällan eller aldrig sitter vid en dator. Därefter visade jag henne hur man skriver ut och så var det dax för nästa steg. Nämligen att måla baksidan på pappren så att memorykorten skulle få en snygg baksida.



Vi valde grönt och målade i mjuka svängar över papperet för att få en lite mer spännande yta. För ytterligare glans, sprayade jag på lite tunt med guldfärg också.



Medan färgen torkade passade vi på att göra lite annat och äta lunch. Efter lunchen var pappren torra och redo för lamminering. En lamineringsapparat kan man köpa på t ex Clas Olsson. Väldigt kul att ha om man gillar att göra eget material hemma. Sen var det bara att klippa ut orden och vårt memory var klart!


Jag har redan tidigare gjort ett annat ordbildsmemory, så nu har vi två. Jag planerar att göra ännu fler med utgångspunkt från de ord som finns på listan jag länkade till ovan. Detta sätt att lära sig ordbilder har nämligen visat sig vara mycket effektivt! Redan efter att vi spelat det första memoryt två-tre gånger, kunde Lilla L alla orden. Det nya spelade vi en gång när det var klart och redan efter den första gången kunde hon de flesta av orden. Snacka om genial inlärning! Efter att vi spelat kläckte hon själv en ide för ett kommande memory; att ha ord som låter j men stavas med g. Smarta unge! Klart vi ska göra ett sånt! Och även memoryn med olika Tj-ljud. Möjligheterna är ju oändliga. Vips blir läsinlärning och svensk grammatik lätt som en plätt och roligt som en lek!

torsdag 8 maj 2014

Glittrande barnaögon när händerna får leka med färgat ris!


I eftermiddag hade barnen väldigt roligt med färgat ris! Jag bara hällde upp ris i två olika byttor och tillsatte karamellfärg. Grön och rosa var vad som fanns hemma, så de färgerna fick det bli. Sedan öste jag upp det gröna på en plåt med kanter och hade det rosa i en bunke. Tanken var att ett 3-årigt dagbarn skulle få leka och experimentera. Men alla de andra barnen drogs som magneter till det färgade riset med stora glittrande ögon och kastade sig in i leken med liv och lust! Små koppar och färgglada muffinsformar kom fram. Fat och skedar likaså. Snart hade mitt köksbord förvandlats till en restaurang och en godisfabrik!

Det var en sådan glädje att se och höra dem leka så inspirerat och kreativt! Barnen var 3, 6, 7 och 9 år gamla och jag lovar att den största hade minst lika roligt som den minsta. Det gjorde mig extra glad! Så viktigt att även de lite större barnen får utlopp för sitt behov av att förlora sig i lek! De behöver det så väl. Inte minst med tanke på den stress de ofta kan uppleva i sin vardag med skola, många aktiviteter och elektroniska leksaker som sliter i dem för att få deras uppmärksamhet.

Äkta lek, när barnen kommer in i flow, sänker stresshormoner, höjer välmåendet och välbefinnandet och gör att de utvecklas i sin fantasi och kreativitet. Lek är äkta vila för barn. Elektroniska plattor och telefoner är raka motsatsen. Så glad att jag kan få erbjuda en miljö som stimulerar leken för alla åldrar. De flesta av dessa kreativa och härliga idéer får jag från amerikanska bloggar (länkar finns i min bloggroll). Där finns mängder av mammor som precis som jag brinner för sina barn och för det lustfyllda lärandet hemifrån. Ett guldgruva att gräva ur!







Nästa gång jag handlar, ska jag köpa några fler karamellfärger. Gissar att barnen kommer att älska det!



onsdag 7 maj 2014

Läsa kärleksbrev till morgonkaffet

I morse när jag vinkat av skolbarnen och satt kvar med min kaffekopp vid köksbordet, kände jag mig så där lite ynklig och behövande. Hade vaknat med halsont och kände mig allmänt risig och trött. Jag bläddrade förstrött i en tidning, men kände att det jag skulle behöva var att läsa ett kärleksbrev. Ord från någon som känner mig utan och innan och som ändå älskar mig precis som den jag är. Några ord av uppmuntran och kärlek att styrka mig med inför min arbetsdag. Tänk så skönt det skulle kännas. Som en varm kram.

Då kom jag på att jag ju hade ett sånt brev till hands. Jag gick och hämtade min bibel och kände att här är ju orden jag behöver. Här är ord från en som älskar mig gränslöst och alltid tror på mig, hur eländig jag än kan vara. Tänk att jag ständigt och jämt får läsa hans kärleksbrev till mig. Och varje gång är orden som nya och talar mildt och kärleksfullt rakt in i mitt törstande hjärta. Det är förunderligt. Lyssna bara till dessa hans ord:



HERRE, du utrannsakar mig
och känner mig.
Om jag sitter eller står, vet du det,
du förstår mina tankar
fjärran ifrån.
Om jag går eller ligger,
utforskar du det,
med alla mina vägar
är du förtrogen.
Innan ett ord är på min tunga,
vet du, HERRE, allt om det.
Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i din hand.
En sådan kunskap
är mig alltför underbar,
den är så hög
att jag ej kan förstå den.
Vart skall jag gå för din Ande,
vart skall jag fly för ditt ansikte?
Om jag far upp till himlen,
är du där,
bäddar jag åt mig i dödsriket,
är du där.
Tar jag morgonrodnadens vingar,
gör jag mig en boning
ytterst i havet,
skall också där din hand leda mig
och din högra hand fatta mig.
Om jag säger:
"Må mörker falla över mig
och ljuset bli natt omkring mig",
så är inte mörkret mörkt för dig,
natten skall lysa som dagen
och mörkret vara som ljuset.
Du har skapat mina njurar,
du 
sammanvävde mig
i moderlivet.
Jag tackar dig för att jag
är så underbart skapad.
Ja, underbara är dina verk,
min själ vet det så väl.
Benen i min kropp
var ej osynliga för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag bildades i jordens djup.
Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster.
Alla mina dagar blev skrivna
i din bok,
de var bestämda
innan någon av dem
hade kommit.
Hur outgrundliga a är inte
för mig dina tankar, Gud,
hur stor är inte deras mångfald!
Skulle jag räkna dem
är de fler än sandkornen.
När jag vaknar är jag ännu hos dig.

Psaltaren 139:1-18

tisdag 6 maj 2014

Fri som en fågel


Känner igen mig själv så mycket i den här tjejen. Fast hon bara är sex år har vi ett sånt samspel och sådana givande samtal. Ikväll låg vi och pratade och pratade länge medan de andra var ute och lekte "King" med pappa. Så mysigt! Och bilden här ovan är så typisk för henne. Precis som mig älskar hon att klättra. Smidig som en liten apa far hon upp i träd eller högst upp på lekställningens tak. Och här vid trädkojan där vi ofta leker, är hon den mesta tiden ovanpå taket, medan de andra håller sig inne i kojan. När hon ska ner svingar hon sig som Tarzan i en gren och hoppar. Så härligt! Jag gjorde precis likadant som barn. Var alltid högst upp av alla i träden. Jag trivdes på något sätt där uppe i höjden bland grenarna och löven. Kände mig fri! Jag tror det är något liknande denna lilla fria själ känner.

måndag 5 maj 2014

Harmoni trots ilfärd till affären mitt i matlagningen


I början av blogg100-utmaningen skrev jag att jag kommer att skriva om mat på måndagar. Så har det nu inte blivit, som kanske någon noterat. Jag har lite svårt att skriva saker på beställning så där, utan behöver min kära inspiration. Idag råkade dock lite inspiration för mat komma just på en måndag.

Den kom nämligen farande när mina två döttrar var i full färd med att hjälpa till med middagen. Barnen hjälper till en gång var i veckan och måndagar är Jojjans dag. Men när hon började skala potatis ville Lilla L också vara med. Så klart fick hon det!

Det fattades cremefresh till dagens mat. Sådant brukar ju vara rätt frustrerande att upptäcka när man precis börjat. Men idag blev jag inte frustrerad alls! För jag insåg att mina döttrar blivit så duktiga på att laga mat, att de skulle kunna fortsätta själva medan jag cyklade till affären och handlade. Eftersom jag idag inte hade något recept, då maten var:  "Ugnsstekta kyckling ben med klyftpotatis och en hittepå-röra som maken kom på i lördags", skrev jag helt enkelt ner hur de skulle göra på ett papper. Sen satte jag mig på cykeln och drog.

När jag kom hem ca 15 minuter senare hade Lilla L skalat och klyftat tre stora potatisar och Jojjan tagit ur kycklingen ur förpackningen, gjort i ordning den, satt in den i ugnen och satt på en timer för att hålla koll på tiden. Jag kunde då bara hoppa in och fortsätta där de var. Matlagningen bromsades inte upp av min ilfärd (eller jag cyklade faktiskt i godan ro, njutandes kvällssolen) till affären utan fortskred utan min hjälp. Fantastiskt!

I början när de började hjälpa till, tog matlagningen ju mycket längre tid eftersom man måste visa och låta dem prova osv. Men den tiden är så väl investerad! Inte bara har jag fått värdefull samvaro med barnen när vi gör mat tillsammans, utan också barn som nu börjar bli allt mer självgående och faktiskt är till riktig hjälp i köket!

Passar här också på att dela med mig av vår matsedel denna vecka:

Måndag: Ugnsstekta kycklingklubbor, klyftpotatis och röra gjord på rivna morötter och rivet äpple, en rejäl klick cremefriche, en rejäl klick philadelphiaost (honung) samt salt och peppar.

Tisdag: Linssoppa (supergod, fråga mig om receptet om du vill ha det)

Onsdag: Gulaschsoppa - min paradrätt (fråga gärna om recept)

TorsdagMandeltorsk

Fredag: Tacos

LördagFänkålssoppa och tunnpannkakor ( om barnen inte gillar soppan)

Söndag: Enkel kycklinggryta (fråga om recept) med färsk pasta. Grilla om fint väder.

söndag 4 maj 2014

Löpning i Tomteskogen

Ikväll kom jag äntligen ut på en liten löprunda igen! För ett par, tre veckor sedan bestämde jag mig för att komma igång och springa igen. Jag var ute ungefär varannan dag och ömsom sprang, ömsom gick på slingriga stigar i skogarna häromkring. Höll på mellan 20-30 minuter varje gång. Jag tyckte jag började komma igång och få rutin på det hela. Sprang allt mer och gick mindre. Men då kom en pollenchock! Jag blev helt sänkt och gick på kortisonspray och tabletter i någon vecka. Tung förkylningskänsla i hela kroppen. Så frustrerande! Sedan kom kylan och snön (!). Tråkigt i maj, men jag blev fri från pollenreaktionerna. Så befriande! Men löpningen hade ju runnit ut i sanden.

Idag tog jag dock några rediga spadtag och grävde fram den igen. Löpningen alltså. Cyklade till Tomteskogen som vi kallar den och började först gå raskt och sedan omväxlande springa och gå. Sprang i vanlig ordning lite vilse, men vid det här laget har jag sprungit vilse så många gånger på de där stigarna att jag har ett ganska bra hum om hur jag ska hitta rätt igen. Men jag upphör aldrig att fascineras av hur jag lyckas ta fel stig så ofta. Jag vinnlägger mig verkligen om att noga lägga märke till hur jag springer och hur omgivningarna ser ut. Ändå tar jag fel! Det är tur att jag inte håller till i några sjumilaskogar. Då skulle det kunna gå riktigt illa.

Löpningen kändes ganska bra. Jag har dock uppräckt ett bekymmer med framfotalöpningen. Tekniken inbjuder till att springa fort. Fortare än jag har kondition för. Så mitt träningspass blir lite av ett gäng intervaller med gångpartier emellan. Men det fungerar ju det också. Drömmen är nu att bli så vältränad att jag kan hålla ett helt träningspass i den löpfarten. Då skulle jag känna mig riktigt cool haha.

Men det ligger mycket träning framför för att lyckas med det. Så jag måste, måste bara fortsätta nu! Vill, vill ju vara en springande människa!

lördag 3 maj 2014

Som en blomma utan sol och vatten


Stunderna i naturens stillhet. I tystnaden inför Gud. De betyder allt för mig. Sitta i solnedgången. Bedja, läsa, reflektera. Helt ovärderligt. Så innerligt tacksam att jag får dessa stunder med min Skapare. Skulle inte kunna leva utan dem. Jag skulle vissna som en blomma utan sol och vatten.

fredag 2 maj 2014

Tystnadens brunn

Lär mig bli stilla och lyssna,
lär mig att fästa min blick.
Lär mig vad tystnad vill säga,
lär mig var friden finns.

Lär mig att höra ditt budskap, 
lär mig att söka ditt ord.
Lär mig att höra i tystnad
det som jag aldrig har hört.

Lär mig att samla ihop mig,
att rikta in mig på dig.
Lär mig att gå dit du leder.
Tystnaden varar så kort.

När det är dags att gå vidare,
låt mig vat dag och var stund
leva i gåvan du gett mig:
friden från tystnades brunn.

Ken Medema

torsdag 1 maj 2014

Mä! Vad ska jag kalla det här inlägget då?


1:a maj! Hm, när jag tittade ut genom fönstret såg det ut som februari. Vilket antiklimax. Konstaterade tillsammans med Lilla L att snön som vi så hett längtade efter på julafton - men som uteblev - den fick vi idag på 1:a Maj. Den dag man som minst vill ha den!

Men jag kan inte skylla bara på snön för att dagen varit otroligt tung och seg. Jag vet inte vad som hände. Men hela dagen har jag varit totalt ur form. Trött och less. Inget har jag orkat. Det som varit förunderligt är dock att mina barn låtit mig vara så tråkig och seg. Lilla L har lekt och lekt förnöjt trots att hon själv varit trött och förkyld, och de övriga har också roat sig själva. En eloge till dem!


Nu på kvällen kom dock lite solsken - bildligt talat. Vi hade landat maken och jag i en hög i soffan, intill Nonno som satt och tecknade fantasy. Maken med en bok och jag med ipaden. Men då satte Nonno igång att prata fotboll. Och han visade den ena målgesten efter den andra och pratade passionerat om olika finter och skott och allt möjligt annat fotbolls snack. Han är verkligen i sitt esse när det handlar om fotboll. Och hans underbart sköna personlighet kommer helt fram i ljuset. Det var en fröjd att ligga lutad mot mannen min i soffan och se och höra min son vara så fullkomligt harmonisk, lycklig och passionerad. Det gjorde min kväll och ger mig trots allt en fin eftersmak av en förövrigt rätt eländig dag. Precis nu fick jag dessutom ett "Godnatt" sms från Boppo som sover över hos en kompis. Det värmde lilla mammahjärtat det med! Kan nu gå och lägga mig med ett litet leende på läpparna.